vattenåtervinningsturbin - fördjupningsarbete - resonerande text

En vattenåtervinningsturbin för alla boende

Det finns många sätt i våra vardagsrutiner som man kan spara energi på. Då borde man också i vissa fall även kunna generera energi. Till exempel allt det vatten som varje person i vårt samhälle använder per dag. Borde man inte kunna ta till vara på vattnet man redan använt så att det kan komma till någon nytta innan det går till reningsverket?

När man duschar, tvättar händerna, diskar eller vattnar blommorna i trädgården så rinner vattnet ner i ett avloppssystem där det i slutänden finns en turbin som genererar el när vattten rinner förbi som kan driva små el-krävande saker. Till exempel lampor i huset, köksfläkten, ladda datorn eller mobiltelefonen. På detta sätt kan man ta till vara på så mycket energi som möjligt av saker man gör i vardagen.

Att använda sig av denna metod innebär väldigt många fler fördelar än de fördelar man får med energibesparing som tillexempel tjäna väldigt mycket pengar på detta sättet och samtidigt sänka sina energikostnader beroende på hur mycket vatten man använder. (vattenförbrukning är billigare än förbrukning av elektricitet).

Det faktum att man låter vattnet rinna rakt ut i avloppen utan att användas på nytt, upplevs av de som är mån om en grön framtid med många naturresurser, som ett jätteslöseri med resurser när man i stället kan installera en anordning i bortre änden av sitt  avloppssystem och i stället spara energi. Om man använder metoden att ta vara på spillvatten i större skala skulle om alla använder sig av denna uppfinning, hela samhället minska utgifterna för el och samtidigt göra miljön en stor tjänst.

Om varje svensk förbrukar ungefär 180 L vatten/dygnet genom att duscha, spola i toaletten, tvätta bilen, diska etc skulle sedan man druckit de c:a 2 liter man behöver dagligen, fortfarande 178 L rinna ner i avloppet och försvinna ut i havet via reningsverken. Om man i stället tog tillvara på dessa 178 L genom att driva en turbin som alstrar ström, skulle spillvattnet genom att återanvändas, omsättas i ren och billig elektricitet.

Om man beslutar sig för att använda sig av liknande uppfinningar som sparar el och återanvänder det som kastas, kan man som konsument bli mer medveten om att spara energi både av ekonomiska själ och miljöskäl.

Man kan tro att denna anordning kommer att kosta en hel del med tanke på mängden arbetskraft och tid som behöver läggas ner på projektet. Men om väldigt många inser fördelarna och beslutar sig för att använda denna uppfinning, kommer förstås el-priset att sjunka och därmed utgifterna för elektriciteten. Samt om man beslutar sig för att använda turbinen som på så vis blir en automatisk pengasparare, kan man genom besparingen till slut tjäna in vad det kostar att installera turbinen och allt vad som behövs för att driva den och när allt är betalt istället göra vinster.

Stora bolag kommer i framtiden att bli mer energieffektivitnde då en stor del av bolagens budget går åt att försörja fabriker, lokaler, värme och ljus. Enligt en artikel i U@D ska Schneider Electric hjälpa olika företag att bli mer energieffektiviserande genom att spara mer energi. Då kan man genom vår idé installera flertal turbiner i deras avloppssystem för att spara så mycket energi som möjligt.

Problem kan uppstå om man inte lyckas övertala folk att använda sig av denna teknologin för att de är skeptiska till uppfinningen och själv har svårt att framföra argument som är bra nog att övertyga folk om idén. Därför måste man komma med ett bra manifest som redovisar exakt alla fördelar med uppfinningen. Och att göra nuvarande kunder nöjda med uppfinningen. Lyckas man med det hjälper det till att stärka argumenten. Det kan kanske ta tid innan många skeptiska kunder kommer över sina tvivel på grund av verkningarna av kedjeeffekten(En börjar använda sig av teknologin som leder till att en annan vill pröva.). Ju fler som tror på uppfinningen, desto mer måste det ju ligga i den.

kanske inte lämpar sig för samma storlek och utseende av turbinen. Detta kan lösas genom att inte göra alla turbinerna likadana utan konstruera dem i olika former som passar till vilket hushåll som helst.

Så om du känner att du konsumerar väldigt mycket av naturresurser och vill påverka miljön så ska du inte tveka om du funderar över att installera en turbin som utnyttjar spillvattnet i ditt hushåll, återanvänder det och omvandlar det till elektrisk ström.

Källor:

Sydvatten - 2014-04-22 - Vattenförbrukning - info@sydvatten - http://www.sydvatten.se/vattenforbrukning

9/10 - 14

Motargument är framförda av egen åsikt

U@D, Underhåll och driftsäkerhet - 2014-09-24 - U@D - http://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05709520140924FCE6CCFA311A3E928CB53212C66498D1&serviceId=2 - 10/10-14

Källresonemang

När jag valde källorna jag använder i texten tänkte jag speciellt på faktan (om det stämde med mina argument samt om faktan var legitimt. Jag kollade också när artikeln skrevs frö att jag behvöde källor som var nya för att det skulle passa i min text.

Laborationsrapport NO: Bygga en kikare/mikroskop

August Munkhammar - 8B

Laborationsrapport NO: Bygga en kikare/mikroskop

31/01-2014

Uppgift:

Uppgiften är att vi i vårt par skulle använda oss av material i NO-salen till att bygga antingen ett mikroskop eller en kikare. Vi fick välja om vi skulle göra en kikare eller om vi skulle köra ett mikroskop och vi valde att göra en kikare.

Syfte:

Syftet med laborationen är att vi ska kunna planera ett systematiskt sätt att kunna utföra en laboration som vi själv har arbetat och gjort.

Vi gjorde laborationen för att vi skulle sätta en psykisk ribba, så att vi ska kunna utnyttja alla våra kunskaper under fortsatta NO-labborationer och för att se vad vi behöver träna på och vad vi redan kan.

Samt lära sig hur ett mikroskop och en kikare fungerar och hur den är uppbyggd.

Material:

Vi använde oss av:

Optikbänk

Konkava linser

Konvexa linser

Linshållare

Linser

Papper för att använda som ett material att jämföra med

Hypotes: 

Jag tror att när vi använder konvexa linser på ett kort avstånd från varandra, kommer vi att få effekterna av en kikare. När vi använder konkava linser kommer vi få effekterna av ett mikroskop pågrund av att vi kan få brännpunkten så pass långt fram att vi kan se väldigt små saker genom linserna.

Utförande:

Under NO-lektionen förberedde vi våran uppgift genom att ta fram allt material vi skulle använda för att kunna jobba så snabbt och effektivt som möjligt. Vi hämtade konkava och konvexa linser av olika starkheter och la fram de på bänken samt en optikbänk.

Sedan satte vi några konvexa linser på optikbänk för att se på resultaten.

Sen minskar vi avståndet på linserna och provar med samma linser.

Sedan gör vi samma sak fast med olika styrkor på linserna samt ändra till konkava linser

Vi prövade en kombination av en +30 (Konvex lins) och en - 15 (Konkav lins) och fick resultatet av en skarp och inzoomad bild fast upp och ned.

Resultat:

När vi utförde våran sista kombination av linser fick fram en tydlig och skarp bild samt väldigt inzoomad. Dock så kunde vi inte lösa problemet med att få bilden rättvänd.

Mål för labborationen:

Mitt mål för denna labboration är att kunna skriva en utförlig och förståelig labborationsrapport samt lära mig om mer om konvexa och konkava linser, samt lära mig mer om det optiska.

Tektinreflektion

Frågor

1.  Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell?

2.  Vad hade du velat förbättra?

3.  Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?

4.  Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?

5.  Hur ska vi lösa de problemen?

6.  Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?

7.  Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?

8.  Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?

9.  Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?

10. Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?

1. Hur påverkar lecablock och puts vår miljö, dels när vi tillverkar det och när vi bygger mycket med det i vårt samhälle?

Svar

1. Det gick bra när jag var noggran och då gick allting i plats utan problem som beräknat.

1. Kanske lite mera detaljer.

1. En annan sorts modell som gick bättre att bygga.

1. Att det kanske inte skulle se så snyggt ut

1. Kanske bara det fixar sig av sig själv när vi sätter dit fina växter.

1. Av sten och lera och betong

1. Dem håller bra och är en neutral färg så det sticker inte ut så mycket.

1. Dem kan kanske inte hålla så tätt kanske.

1. Det är kanske billigare men får lika mycket för pengarna.

1. För att det ska se fint ut.

11. Jag tror inte att det händer så mycket för det bryts inte ner och förstör. 

Grundämne svavel och järn

Uppgift: Vilka egenskaper har svavel och järn. kan man dela upp dom när dem är blandade Vad händer när man värmer blandningen.

Syfte: Att undersöka egenskaper och veta vad en kemisk förändring är.

Hypotes: Jag tror att järnet klumpar ihop sig och att det kommer att vara samma egenskaper och det är nog lätt att ta bort järnet från svavlet. Om vi värmer svavlet och kommer lukta svavel.

Material: Magnet, Bägare, Sked, Vatten, Brännare, Provrör, Tändsticka, Svavel, Järn,

Utförande: Egenskaper: Färg, Magnetiskt, Smältning, Löslighet, Brännbarhet. 

Järnet var magnetiskt. När man hällde vatten i ett rör med blandningen och rör omkring så blev allt till små bollar och svavlet flyter upp till utan (alltså flyter). Man kan dela det genom att ta en magnet.

resultat:När man blandade svavel och järn så hände inte så mycket utom att det blev en röra det gick att dela upp dem med en magnet.När man värmde blandningen så blev det en järn kula som det kom gul rök från ett tag.

slutsats:när man värmer mettal så smälter det ihop och det är fortfarrande magnetiskt svavlet försvinner som gas och det blir en kula.